torsdag 7 januari 2010

Espoir - hopp om en surdeg

Espoir - min franske svågers surdeg.

När vi åkte iväg till Skåne innan helgerna planerade vi att vara borta två veckor. Detta gav mig lite huvudbry angående min surdeg som skulle behöva matas en eller ett par gånger under den tiden för att inte dö ifrån mig. Jag kunde med att knöla ner min surdeg i kylväskan som sedan skulle in i en av julklappar och diverse barnprylar smockfull bil så för att lösa problemet med matningen av min surdeg kom jag överens med Mamma om att hon skulle mata den när hon ändå var förbi och såg till blommorna. Kanon tänkte jag! Men nu drabbades min stackars mor av en osedvanligt enveten förkylning och lyckades in släpa sig hem till oss förrän drygt en och en halv vecka efter vår avfärd. Jag räknade kallt med min surdeg då skulle gått hädan men bad henne mata den ändå eftersom det sista som överger en är l'espoir - hoppet.

Som tur är var vi en hel del hemma hos min svägerska vars franske sambo S är lite av en surdegsfantast. Ännu mer lyckosamt var att hans surdeg på sistone mått bättre än nånsin och fått en grymt bra jäskraft.

Så här fin och bubblig är Espoir.

Och så här fina Levain bakar min svåger av Espoir.

Något passande så ligger S surdeg i en burk med etiketten Espoir sedan han startade sin surdeg och nu gav den även mig hopp om en surdeg hemma i kylen (om jag varit för otydlig hittills så betyder Espoir hopp på franska). Så jag fick med mig en liten skvätt som jag vårdade ömt - och fortfarande vårdar ömt - på min resa från Skåne, till Göteborg och hem igen.

Gissa om jag blev lycklig och stolt när jag såg de här fina jäshålen i mitt bröd.

I måndags bakade jag bröd på min franska surdeg och jag tror det är det godaste brödet jag bakat någon gång. Så här gjorde jag efter några goda råd från S och en del läsning på Pain de Martin:

Surdegsbröd, två limpor Dag 1, kväll, försurdeg:
100 g rågsurdegsgrund
100 g vatten (jag tog kallt eftersom det var kallt ute)
100 g rågmjöl

Jag blandade samman till en ganska tjock konsistens, täck med plastfolie och lät stå över natten i rumstemperatur.

Dag 2, morgon:
700 g vatten
850 g vetemjöl special
30 g salt

Jag blanda vattnet med försurdegen och tillsatte alla resterande ingredienser utom saltet. Sedan körde jag degen i maskin 10-15 min, tillsatte saltet och körde ytterligare 10-15 min. Täckte med platsfolie igen och lät jäsa ca 3 timmar til dubbel storlek. När degen jäst klart hällde jag ut den på kraftigt mjölat bakbord, förste ihop den några gånger och delade den i två delar som jag formade till limpor, slängde på en plåt med bakplåtspapper och skjutsade genast in i en 275° varm ugn. Temperaturen sänkte jag till 250° och efter 10 min sänkte jag ytterligare till 200° och lät bröden stå i 20 min till. Efter 30 min totalt i ugnen stängde jag av ugnsvären helt och lät bröden stå i ugnen 5 min med ugnsluckan på glänt. Jag har läst på Pain de Martin att det ger fin skorpa.

8 kommentarer:

  1. Åh, fint bröd, och pigg sur!! Mina har blivit sorgligt bortglömda som vanligt, vi får se om de vaknar till liv igen. Jag brukar ha tur, peppar peppar, men mina får stå.. ja, länge mellan varven :)

    SvaraRadera
  2. Hej namne. Jösses vilken mästerbagare du blivit! Själv känner jag mig inte riktigt mogen för surdeg än, men har däremot givit mig på ditt surdegsbröd light. Rackarns gott - Sigge har smaskat belåtet när han fått smaka! Brukar för övrigt titta in i din blogg lite nu och då och har lagt till några av dina alster i vår middagsreportoar. Välkomna tillskott hos oss som ofta har idétorka.

    SvaraRadera
  3. Hej Anne, vad kul att se dig här på min blogg. Med tanke på din blogg betraktar jag det rent av som att jag fått nobelt besök :-)

    Jag bakar just i stunden bröd på min gamla, döende surdegsgrund. Jag har en teori om att surar är ena riktiga tuffingar som står ut med att glömmas bort då och då och hoppas på att få till ett ok bröd.

    SvaraRadera
  4. Erika, kul att sig dig här också! Kul att du gillar min light-version och riktigt kul att jag får inspirera. Med tanke på på vissa yrkesval inom din familj känner jag mig lite extra hedrad om jag kan göra det. Kram på dig!

    SvaraRadera
  5. Hahaha, jag läser sen du kikade in på min och berättade om bloggen :) Jag är däremot kass på att kommentera, jag läser alltid i rss-läsare och det blir liksom inte alltid av att jag klickar vidare och skriver nåt. Men jag ska försöka lite oftare :)

    SvaraRadera
  6. Åh, vad gott brödet ser ut!! Borde egentligen baka eget bröd men jag är mer en matlagare än bagerska ;-)
    Gott nytt år så här på tjugondag Knut!
    Kram

    SvaraRadera
  7. Hej Erika och god fortsättning!
    Kul att se att din skånsk-franska surdeg lever vidare :) Vilket fantastiskt bröd du har bakat! Jag kan tänka mig hur glad du blev när du skar första skivorna... Själv håller jag på att väka min torkade surdeg och hoppas att resultatet blir lika fint som ditt.
    Lät du verkligen stå försurdegen över natten i rumstemperatur?

    Stéphane

    SvaraRadera
  8. Hej stéphane! Tack det samma.
    Ja, jag blev helt sprallig när jag skar upp det. Intressant att du gett dig på att torka surdegen. Jag ser framemot att få höra hur det gick att väcka den igen.
    Jajjemen, i rumstemperatur med plastfolie och gummisnodd. Jag kanske ska tillägga att vi har en väldigt varm bostad, 22° i köket.

    SvaraRadera