Ikväll kände jag för att mysa till det ordentligt med en höstlig söndagsmiddag. Det blev skinkstek och pumpagratäng. Använde butternutpumpa till gratängen ... eller butternutsquash som det också kallas. Jag säger pumpa för jag tycker den både ser ut och smakar mer som pumpa än vad den smakar squash. Oavsett vad man kallar den så doftar och smakar den ljuvligt och så tycker jag den ser så härlig ut med sina kurviga former.
Gratängen blev sådär. Jag köpte två stycken pumpor och den andra som blev över tror jag att jag ska koka och puréa tillsammans med en skvätt grönsaksbuljong och lite smör istället. Om pumpan håller sig så tror jag purén skulle smaka utmärkt tillsammans med fiskwallenbergarna på fredag.
Hej!
SvaraRaderaVilken fin blogg!!!! KUL att jag hittade hit. Som du kanske har läst hos mig är jag inte så organiserad med matsedlar och så. Det blir fler spontana infall (hmmm mer oplanerat kaos...) när man inte har en familj att tänka på, antar jag. Jag hade nog levt ett ganska annorlunda liv om jag haft barn. Butternutpumpa/squash är också min favorit, men nu ger jag upp att försöka odla den själv. Har försökt med en butternutvariant som påstås fungera i svenskt klimat, men på två säsongers test har det inte blivit en enda frukt. Heja affärens butternut! Jag brukar baka den i klyftor eller laga en god soppa som jag lärde mig på Gotland för några år sedan. (Koka pumpa i buljong och vitt vin med lök och lite olika rotsaker. Mixa och skvätt i lite grädde.)
Massa hälsningar från fröken Dill
Tack! Vad kul att höra och tack för tipset om soppan! Trots att jag gillar att planera mat (ibland känns det som om jag har en liten minirestaurang :-)) så händer det att jag saknar att göra "spontana infall" och att slippa bry mig om middagen blir klar kl 22 istället för kl 17.
SvaraRadera